2015

Då är det dags för mig som alla andra att summera ihop 2015.
Under 2015 har jag skrivit klar min masteruppsats inom idrottsmedicin, läst idrottspsykologi, påbörjat idrottsmedicin kurs vid Karolinska Institutet och läst upp full behörighet på Komvux (biologi, kemi, fysik och matte).

Jag har utvecklat mitt företag och ökat kontinuitet i patientflödet. Vi har utvecklat så vi har möjlighet att ta emot gravid samt har utvecklat och startat upp online PT.

Hockeymässigt spelade jag våren i Nacka HK och har nu på hösten börjat spela för Älta IF.

Träningsmässigt har det varit mycket upp och ner med flertalet små skador som har tvingat mig att backa och börja om igen. Det positiva med detta är att jag har kunnat fokusera mer på teknik och finslipa de små bitarna när kroppen har sagt nej till tyngre vikter. Jag har också lagt större vikt på små saker och inte enbart jobba med de stora bitarna i träningen utan även fokusera på rörlighet och teknik. Det är riktigt tråkigt att behöva göra det men säger kroppen nej är det tyvärr bara att lyssna och börja om. Det finns ingen anledning att stressa fram resultat. Det kommer bara leda till skador. Lyssna istället på kroppen och låt den ta den tiden den behöver. Det kommer gynna dig i slutändan.

Allt som allt är jag ändå rätt nöjd med 2015 och jag har utvecklats på flera plan, både personligt och fysiskt. Nu blickar vi fram mot 2016 och ser fram emot alla utmaningar som livet har planerat för oss.

GOTT NYTT ÅR :D

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, 2015

Ibland går inte allt som planerat. Den planen du har byggt upp i huvudet kommer inte alltid att fungera. Ibland kommer livet emellan och har andra planer för dig. 
Precis innan jul fick jag min fjärde tackling mot huvudet på kort tid och har blivit tvungen att vila från all aktivitet och börja om med träningen. 

Hjärnskakningar är ett problem som har börjat komma mer och mer och i ropet nu på senaste tiden. Man har börjat förstå vidden av de skador som orsaks på  hjärnan och vad det kan leda till i det långa loppet. Chronic traumatic encephalopathy (CTE) är en av de diagnoser som kan uppkomma efter upprepade slag mot huvudet. Symtom av detta är bl.a. demens, minnesförlust, aggression,  förvirring och depression. Det svåra med denna diagnos är att det inte går att diagnostisera detta innan den drabbade ha avlidit. Just CTE har sätts hos flertalet självmord inom både ishockey och amerikansk fotboll. 

Upprepade slag mot huvudet förekommer i de allra flesta kontaktsporterna och är ett väldigt stort problem som man tidigare har blundat för och inte vågat prata om. Alla kontakt sporter har ett väldigt stort problem med just huvudet då det hos oss människor är ett väldigt utsatt område och det är väldigt svårt att skydda sig emot. Vår hjärna är inte byggd för hastiga rörelser och kraftiga smällar. Vår hjärna är väldigt rörlig innuti vårt huvudet. Den nästan "simmar" omkring. Detta innebär att när huvudet utsätts för en smäll eller en kraftig rörelse så rör sig vår hjärnan och klarar inte att absorbera kraften utan vi drabbas av en hjärnskakning. Detta leder i sin tur till skador på våra hjärnor tex blödningar. 

Kraftiga hjärnskakningar är självklart att det skadar oss. Man får en smäll och blir ofta liggande och medvetslös. Det som diskuteras mera och mera just nu är istället alla dessa små smällar som vi inom kontaktsporter utsätts för och hur det drabbar våra hjärnor. Att få upprepade smällar låter inte så bra när man tänker på det, men det har inte funnits några bevis på att det skulle leda till alvarliga skador. "Boxarhjärna" har man tidigare hört talas om och man kan tydligt se att gamla boxare har stora problem efter alla slag mot huvudet de har fått, men inom kontaktidrotter har detta sällan pratas om i de termerna. Inom tex amerikansk fotboll så finns det vissa positioner där spelarna vid varje spel, träning som match, drabbas av ett slag mot huvudet. Ta antal spel på en träning eller match, gånger antal träning och matcher, gånger antal aktiva år. Snabbt förstår man att det blir väldigt många smällar mot huvudet. 

Vad som ska göras för att förhindra detta är dock väldigt svårt. Det viktiga är, till att börja med, att informera om riskerna samt vad vi ska göra för att minska följdskadorna av slag mot huvudet. Regeländringar har tillkommit inom båda amerikansk fotboll och hockey, där man straffar tacklingar mot huvudet med hårdare straff. 
Trots detta krävs det ännu mera för att förhindra dessa skador och minska skaderisken hos oss aktiva.

För min egen räkning har jag fått flertalet tacklingar mot huvudet, dels beroende på min spelstil och dels beroende på otur. När man var liten så frågade tränare en om man kunde spela vidare vilket man självklart svarade ja på, som 10 åring. På senare år känns det som ledare blir mer och mera införstodd med riskerna att fortsätta vid skador mot huvudet och man blir istället avplockad och får inte fortsätta. Idrottare kommer aldrig erkänna att de har fått en skada om det kan leda till att de inte får fortsätta spela därför måste detta ansvar läggas på någon annan om vi någosin ska få bukt med detta problem. I NHL och elitserien finns det läkare som tar hand om detta men på lägre nivåer och inom yngre ålder krävs det att det finns uttalade ansvariga för just detta. 

Vi är påväg åt rätt håll men det behövs mera för att hjälpa idrottarna...... Det är dags att agera innan det är försent......

//Leopold

Läs hela inlägget »

Hur många gånger har du stukat dina fötter? Flertalet av oss skulle nog säga flera gånger än jag minns. Vad gör man då när man har stukat foten. I akut skedet kan du använda dig av minnesregeln PRICE, protektion, rest, ice, compression, elevation. Alltså linda foten så fort du har möjlighet, helst inom en minut, lägg is på foten för smärtlindring och möjlig minskad svullnad. Ha sedan foten i högläge så du minskar svullnaden. Försök sedan hålla foten lindad i c:a 3 dagar för att minska komplikationerna efter skadan.

Efter det akuta skedet är det viktigt att ta reda på vad du kan göra för att minska risken att du skadar dig igen. I förebyggande syfte kan du använda dig av tejp eller skydd för att stabilisera upp foten. Detta ger då en yttre stabilisation och hjälper inte den egentliga stabiliteten i foten. Detta är därför enbart en ”quick fix”.

Om du istället vill bygga upp stabiliteten i foten så finns det flertalet olika rehab övningar du kan göra. Balansplatta är ett väldigt bra hjälpmedel för att stärka fotlederna. Till att börja med brukar jag jobba med att enbart stå på en fot på marken. När detta sedan fungerar gå över till balansplatta. Börja med att stå med båda fötterna på balansplattan och gå över till en fot när du känner att det går. När du klara att stå med en fot gå över till att göra lätta benböj på balansplattan och gör djupare och djupare desto säkrare du känner dig. När du klarar att göra benböj på ett ben gå över till att göra benböj på en fot. En bonus övning är att göra utfallstegs med främre foten på balansplattan.

Detta är ett förslag på en stegring för fotledsrehab och det finns som sagt väldigt många olika stabiliseringsprogram.

//Leopold

Läs hela inlägget »

Stress. De senaste veckorna har jag haft sjukt mycket att göra. Flera matteprov, hockey träningar/matcher och allt annat som livet bjuder på. Jag har också lyckats vara sjuk från och till sen sista gången jag skrev här. 

Hur man hanterar stress är väldigt individuellt. Det viktigaste är att hitta hur du själv kan hantera stressen på rätt sätt för dig. Alla reagerar olika på stress och olika stress nivåer. Det brukar pratas om att man ska hitta sin peak performance. När presterar du som bäst och vilken stress har du då. Vissa prestar bäst utan stress och visa presterar bäst med maximal stress. Vad är bäst för dig? Detta är något jag själv har försökt jobba med både inom idrotten och skolan. Jag tycker om att ha en rätt så hög stress nivå för att prestera på topp. Därför försöker jag återskapa den nivån inför matcher eller prov. 

När du väl har hittat din optimala stress nivå är det viktigt att du kan skapa den själv inför viktiga situationer. I vissa fall innebär det att stressa ner medan i andra fall handlar det om att lyckas öka din stress nivå. Jag brukar försöka jobba mycket med andning för att komma in i den nivån jag vill ha. Känner jag att jag bli för stressad försök jag kontrollera andningen och på så sätt slappna av och lätta på stressen. Vill jag komma upp i stress fungerar det istället att öka andningen, nästan hyperventilerar. Detta är dock en kortsiktig lösning. Vill jag höja stressen inför ett prov brukar jag istället föröka få mig själv att förstå vikten i det jag gör. Varför är det här provet viktigt osv.

Det är alltså en balansgång med stresshantering där det handlar om att stanna på linjen och varken gå över eller under. 

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: stress, träning, sjuk

Ett vanligt problem som orsakar smärta och skador i knäleden är ostabila knän. Detta är ett problem som kan drabba alla. 

Det finns flera olika orskarer till att knän är ostabila och några av riskfaktorerna är

  • Tidigare knäskador
  • Kön
  • Anatomiska faktorer 
  • Ledlaxitet
Hos kvinnor ses oftast en ökad ledrörlighet (ledlaxitet) vilket leder till att kvinnor oftast drabbas av knäskador. Den ökade ledrörligheten medför också att knäna blir ostabila. 
En knäskada kan vara en väldigt ödestigen skada för idrottaren då de ofta kräver lång rehab och i vissa fall uppnås aldrig full kapacitet. Därför är det viktigt att det görs preventiva insaster mot framförallt våra ungdommar och barn så de lär sig att knästabilitet är en viktig del av preventiv träning. Vad som anses vara det bästa preventiva träningen diskuteras fram och tillbaka. Just nu lutar det åt att plymoteiskaövningar (hoppövningar) är det som det ska satsa på i preventivt syfte. Fotbollsförbundet har tagit fram ett program för sina ungdommar som implenterar detta och har med vissa styrkeövningar. Detta anser jag att flera idrotter bör ta efter.

Jag själv har ofta haft knäproblem. Jag har ökad ledlaxitet i knäna och har haft lite olika traumatiska skador mot knäna, blandannat ett uttänjt ledband. Detta har medfört att jag har åtskilliga gånger fått gå igenom rehabilitering för knäna. 

Knästabilitet är helt ärligt ofta väldigt tråkigt att genomföra och det leder då ofta till att man hoppar över det och kör istället något annat. Knästabiliteten finns dock med i alla gymövningar för ben om man tänker till. Därför brukar jag, utöver att ge rehabövningar, fokusera på att få patienten att förstå vad det innebär med knästabilitet och hur man kan jobba med det själv väldigt lätt. I alla övningar som benböj, utfall, marklyft, hoppträning, går det att jobba med stabiliteten utan att enbart fokusera på stabilitet. I dessa rörelser jobbar du med benen (knäna) och ta då tillfället iakt och studera dina knäna samtidigt som du genomför dem. Du kan då jobba med stabiliteten och rörelsemönster helt själv.

Bilderna nedan visar felaktig rörelsemönster.

Knästabilitet handlar om att knät ska röra sig "rakt" och kontrollerat utan några extra rörelser indikerar istabilitet. Tänk dig att knät ska röra sig likt en rak linje hela tiden. Om knät skakar, viker inåt elle utåt, vobblar eller går utanför den raka linjen, så är det felaktig rörelse. Försök då hålla knät rakt istället. För att kunna kontrollera detta så är det oftast bra att genomföra dessa övningar framför en spegel eller filma så du själv kan se om det är stabilt eller ej.

Sammanfattningsvis kan man säga att knästabilitet är något som är väldigt viktigt att jobba med och hålla koll på när man tränar. Knäkontroll. Gör du inte det riskerar du skador, värk och felaktiga belastningar av knäna. 

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, rehab, stabilitet

Ny vecka, nya möjligheter.
Det är en rätt skön tanken att en gång varje vecka får vi möjligheten att börja om med allt. Varje måndag är en ny start. Hela den förra veckan kan du lägga bakom dig och nu istället vända blicken framåt. Veckan som har varit kommer aldrig igen. Nu kan du istället bara se framåt. Ditt nya liv börjar nu. Detta är en bättre tanke att ha när du vaknar en måndag morgon istället för det vanliga, var tog helgen vägen, är det redan måndag.
Ta istället tillfället i akt och börja med något nytt. Starta en ny vana. Börja med det där som du har lovat dig själv nu hela sommaren.

Ta chansen och börja om.

Today is the first day of the rest of youre life 

Läs hela inlägget »

Ibland är det bra att vara fysioterapeut. Det går att rehaba sig själv när problem uppstår. Jag har, som jag sagt tidigare, problem med axeln. Jag har försökt komma på vad det kan vara och vad jag ska göra åt det. Igår hittade jag något som kan vara det som gör att smärtan uppstår. På vänster skuldra har jag vingscapula. Detta är något jag tidigare har haft eller egentligen aldrig har blivit av med. 

Vingscapula betyder att vänster skuldra inte gör som jag vill. Den hänger inte med helt enkelt. Den har svårt att göra kontrollerade rörelser. Detta har då lett till att jag istället har överbelastat höger axel vilket har lett till smärta från denna axel istället.

Vad kan man då göra åt detta?
Det handlar om att stabilisera upp skuldran och "tvinga" den jobba i rätt rörelser. En muskel som ofta är inblandad i denna problematik är serratus anterior som inte riktigt håller sin uppgift. Den har som uppgift att "dra" in skulderbladet mot bröstryggen. När den blir försvagad eller inaktiverade leder det då till att skulderbladet "sticker ut" vid rörelse=vingscapula. Det kan också vara flera muskler inblande i problematiken. 

Övningar jag brukar göra är:
Hängandes i chinsräcke små rörelser uppåt. Jobba enbart med skulderbladen i chins position
Stå i armhävningsposition och jobba med skulderrörelse. Få skulderbladet att jobba tillsammans
Utpress med hantel. Liggandes på en bänk. Håll en hantel rakt upp med armen och jobba sedan i små cirkelrörelser med rak arm
Sittandes i rodd maskin och enbart jobba med skulderbladen
Sen är det viktigt att träna hela ryggen som vanligt för att stärka upp skulderbladen

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, rehab, skuldra

Varför tränar vi så mycket som vi gör.

Hur kan det komma sig att vissa orkar träna timme in timme ut varje dag året runt. Vad är det som driver dem? Hur orkar dem?

Ska man försöka titta på detta måste man först ta reda på varför personen började och vad deras mål är. Pratar vi om idrottsliga mål, pengar eller bara fast i idrotten?

Vissa har som mål att bli bäst och har det som högsta mål. Bli snabbast i världen, bli starkast, bli bäst (elitidrottare). Att förstå varför dessa tränar så mycket som de gör anser jag inte vara så svårt. Deras jobb är att träna och de har egentligen inget val. Ingen träning=sämre resultat=inga pengar. Tittar man bara på det utifrån denna aspekt så är det lätt att förstå. De måste fortsätta för kunna betala räkningarna (dock räcker inte detta som motivation för de flesta att fortsätta).

Men alla oss andra då. Alla vi som inte tjänar pengar. Vi som lägger ner lika mycket tid men får inget ekonomisk i slutändan. Vad driver oss? Här hade en av mina lärare ett bra ord för detta ”endorfinist”. En knarkare. En som knarkar endorfiner och behöver det för att klara sig igenom vardagen. I denna grupp klassar  jag in mig själv. En dag utan träning och jag klättrar på väggen. Får jag inte träna blir jag jobbig och svår att ha att göra med. Jag behöver träning likt en knarkare behöver sitt knark.

Detta är de ”positiva” aspekterna jag har valt att analysera. Det finns så klart flera.

Tittar vi istället på det negativa finns det mycket psykologi inblandat i det hela. Om du tänker på någon som har varit aktiv inom idrotten hela sitt liv så kommer detta leda till att allt denna person vet och någonsin har veta är just idrotten. Detta kan beskrivas i att idrottaren blir sin idrott. Tex vem är du? Jag är en hockeyspelare. Detta gör att idrottarens identitet är förknippat och består av idrotten. Detta kan leda till problem för individen. Vem är du om idrotten tas bort? Detta kan leda i vissa fall till att det aldrig går att släppa idrotten och om man tvingas till det kan det leda till depressioner och i vissa fall har man till och med sett självmord. Det är svårt att släppa en del av sin personlighet framförallt om man tvingas till det. Därför anser jag det att det är viktigt att se alla oss som aldrig blev något. Det är viktigt att förstå att det kostar många på vägen för varje proffs som kommer fram. Glöm inte alla oss andra.

Nu låter det som jag är väldigt negativ till idrotten i stort, men det är jag inte. Jag anser det bara vara viktigt att förstå vad idrotten kan leda till hos individer. Hur idrotten påverkar människor. Det finns så mycket mera än den fysiska biten i idrott. Den psykologiska biten är minst lika stor. Därför är det intressant att det som det oftast pratas om är enbart den fysiska biten. Den psykologiska biten glöms lätt bort.

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, psykologi

Smärta. Vad är det för dig? Vad betyder det? Vad för knippar du det med?

Fysiologiskt är det vi har valt att klassificera som smärta en tolkning av signaler som vår kropp skickar ut. Vi möts av ett stimuli. Detta stimuli reagerar våra nervändar på och skickar signaler med nerverna till hjärnan. I hjärnan påverkas då olika centran och vi får reaktionen smärta.

Det är den enkla beskrivningen. Smärta kan vara så mycket mera. Till att börja med är smärta individuellt vilket gör det lönnlöst att jämföra smärta hos olika personer då personerna kommer tycka att olika smärta betyder olika saker.

Vissa personer har ett konstant smärt problem. Har ha vi tex diagnoser som fibromyalgi och andra långvariga skador. Dessa finns det mycket sagt om och det är väldigt komplexa anledningar till smärtan. Problemen hos dessa är ett det sällan finns en klar anledning till smärtan och finns det är den ofta svår att påverka.

Akut smärta är istället något de allra flesta (troligen alla) har känt. Detta är tex när vi slår oss, gör illa oss eller liknande. Tex ramlar. Det är ett tydligt stimuli och vi vet vad smärtan kom ifrån och varför den har uppståt. Detta är oftast övergående problem men i vissa fall kan det leda till långvarig problem i form av långvariga smärtproblem.

Var klassar vi då smärtan som uppstår i samband med träning? Vad är det för sort? Om du någon gång har tränat på någon nivå under en längre period är du troligen van vid smärta. Har du varit på en hög nivå är smärtan istället något som du har absolut största delen av tiden. Det kan vara smärta i form av träningsvärk, ledvärk, skador eller allmänt sliten. Detta är något man får lära sig leva med om man ska tävla på en hög nivå.

Smärta för mig är som en vän. Smärta är nästan alltid hos mig i någon form. Den finns alltid där och håller koll på mig. Den säger till när jag gör fel, när jag jobba för hårt eller för lite. Smärtan har alltid funnits där och kommer alltid finnas där. Pga detta tar jag väldigt sällan värktabletter eller liknande. Har jag ont är det av en anledning. Kroppen försöker prata med mig. Då tycker jag det är dumt att trycka ner den röst. Försök istället förstå varför.

En kommentar som jag har fått höra tycker jag prickar in det jag försöker säga: ”Vaknar du en dag utan smärta ska du bli orolig. Du är troligen död”  

Jag varnar er innan ni ser på bilderna. Vissa innehåller lite blod ;)

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, smärta

Dag ut och dag in. Samma visa. Träning, träning och mera träning. Låter som rena drömlivet eller hur? Jag har turen med mitt jobb och plugga att kunna gymma flera gånger om dagen. Detta är något jag verkligen älskar att jag kan göra och en av de största anledningarna till att jag har valt att starta eget företag.

Idag var det ryck igen som gällde. Jag är fortfarande inne i en högreps period och fokuserar mycket på teknik och explosivitet i de olympiska lyften. Idag låg fokus på stångbanan i rycken. Det är riktigt svårt att få till den tycker jag. Det är svårt att få känsla att alla kraft går in i rörelsen. Just nu känns det som mycket går förlorat i andra riktningar än uppåt, vilket är väldigt onödigt. Jag jobbar därför långsamt med övningen och använder mig av film för att kunna analyser mina lyft efter passen. Jag hoppar fortfarande för mycket framåt och måste därför komma längre bak, på hälarna, för att få all energi uppåt. Detta är dock lättare sagt än gjort. Eftersom jag inte kommer fullt bakåt innebär det att jag måste hoppa frammåt för att lyckas få stången över mig. Detta innebär också förlust av energi och tid i rörelsen. Men men det kommer, bara jobba på.

Jag provade också idag att köra benböj med gummiband kring knäna. Detta är väldigt bra övning för att stärka gluteal muskelaturen (rumpan). Sjukt jobbigt att prova denna i mina 10x10 i bakböjen idag. Det tog riktigt hårt på rumpan.

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, ryck

 Igår var det dax för the color run night. För er som inte vet är det ett lopp där man springer runt och kastar färg på varandra. Sjukt kul. Det är ingen tidtagning och alla är bara där för att ha kul. Loppet var 5 km men det blev mycket gång för min del. Istället fokuserade jag på att ta in energin och stämningen istället. Det var mycket folk och riktig festival stämning över hela loppet.

Loppet gick kring globen och slakthusområdet. Arrangemanget runt omkring var så där, tex vid start kändes det inte som det fanns någon egentlig plan utan alla bara försökte trycka sig in i starfållan. När man väl kom ut på banan tycker jag allt fungerade kanon.

Färgen sitter fortfarande kvar på vissa ställen så här dagen efter, men det var det helt klart värt. Dagen till ära bestod mina kläder av en lila kjol, knästrumpor och en riktigt snygg t-shirt.

// Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, springa

Kl 17:17 igår kväll fick jag ett mail om jag ville gå idrottsmedicin 30 hp för karloniska institutet på sophiahemet.  Men problemet var att utbildningen började kl 09:00 idag. Så klart avbokade jag allt och börjad kursen. Så nu påbörjas alltså mitt 17 år i skolan. Jag kommer aldrig blir klar. Om inte det räckte för dagen så hade jag ett 4 timmars matteprov som var tvungen att göras idag, så nu är jag lagom mör.

Idag hade vi grundaren för svensk idrottsmedicin Ejnar Eriksson Mr. sports medicin som föreläsare. Jag tror och hoppas att denna kurs kommer öka min kompentens inom idrottsmedicin området.

Pga allt detta blev det tyvärr ingen träning idag :(. Blir att istället köra 3 pass imorgon för att backa upp det missade idag. I och för sig tror jag vilo dagen kom väldigt passande så kroppen får en chans att återhämta sig. Dock har det krypit i bena hela dagen då jag inte får röra på mig..... panik. 

Igår bestog träning av foam rollning i alla olika varianter i ett försök att få kroppen att kännas bättre. Innan träning tycker jag, oavsett hur jag mår, att foam rollning hjälper och man berättar för kroppen vad som komma skall. Jag känner mig då förberedd och mjukare i kroppen. Det tillsammans med rörlighetsträning anser jag bör ha en plats i träningen för de allra flesta. 

Foam rolling blir som en typ av självmassage där man kan jobba med ffa med sina triggerpunkter och andra problem. Det "lättar" på musklerna och man kan jobba med triggerpunkter så de snabbare försvinner. I en studie sågs det ökad rörlighet i de som utförde foam rolling och ingen påverkning på muskelstyrka (vilka har diskuterats tidigare). Detta krävs det  så klart mera forskning för att det ska gå att uttrycka sig bättre om, men så länge kommer jag fortsätta foam rolla

// Leopold

Läs hela inlägget »

Idag kom jag på varför jag inte brukar göra saker som 400 meter burpees så ofta. Idag kändes varje rörelse på gymmet som en kniv for igenom muskeln. Allt värkte och jag kom knappt ner i position. Trots denna roliga känsla försökte jag genomföra ett ryck pass så bra det gick.

Trots att kroppen värkte och ville annat så kändes det ändå helt okey. Blev väldigt få reps och mycket uppvärmning men det fungerade faktiskt. Blev 2x6 på 60-65 kg. Inga stora vikter direkt men ändå. Blev lite hängande ryck på 60 kg och positions jobb i ryck, också. Pass 2 blev högrepps frontböj. 10x10 på 50 kg, och högrepps bänkpress. Skönt att pumpa ur det lilla musklerna hade kvar. Imorgon blir det nya tag.

Det är intressant att se hur mycket det går att pressa kroppen och fortfarande stå upp efter. Det kan göra ont men du kommer alltid ur sängen dagen efter, eller imorse hade jag inte sagt nej om någon erbjudit hjälp. Trots detta tar jag hellre en morgon med smärta än en utan. Smärta=bra jobbat. Så därför säger jag bra jobbat Fredrik

// Leopold

Läs hela inlägget »

Rena döden...... Igår så anordnade SATS Haninge burpee challange som innebar 400 meter burpees på snabbast tid. Reglerna var att hela kroppen skulle nudda marken. Fötterna vid kroppens mittpunkt och sedan ett hopp framåt (istället för uppåt). Sen skulle detta bara upprepas i 400 meter så snabbt som möjligt. Vi var 6 st som stod på startlinjen. Det var minst lika många till som hade kommit för att titta på. När vi väl gick i mål var vi 5 tappra som hade orkat hela vägen. Det är en riktigt härlig/för jävlig upplevelse att göra sånna här saker. Första 100 meterna känns okey och jag var fortfarande pigg. 100-200 började pulsen komma upp på riktigt härlig nivå och andningen vara väldigt påverkad. Tankar som vad fan gör jag detta för kommer upp. 200-300 trodde jag att jag aldrig skulle orka hela vägen och jag vill bara lägga mig ner och få smärtan att sluta. Bara få vila och låta kroppen få som den vill. Efter sista kurvan när det bara är sista 100 meterna kvar och jag började se mållinjen så började jag inse att detta klarar jag. Det är inte så långt kvar. Max 50 hopp. Jag började och se efter hur jag låg till och insåg fort om jag bara håller detta tempo kommer jag vinna. Sista 10 meterna gick på ren vilja och efter 18:39 kunde jag hoppa/falla/rulla/krypa in som vinnare. Finns ingen bättre känsla att bara kunna lägga sig och dö efter en sån ansträngning och framförallt som segrare.

Det var riktigt kul att se att så många som inte vara med hade kommit ner för att heja på oss som var med. Utan er hade det tagit minst dubbel så lång tid för mig. Ni vet vilka ni är.
Jag säger bara TACK!!!!!!

// Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: burpees, träning

De senaste dagarna har jag haft mycket att göra, därför har det inte blivit något bloggande. Har startat upp online PT här på sidan, jobbat med annonser i Metro och DN (kommer senare). Skolan har också börjat ta fart med den sista gymnasiemattekursen som finns (bara för att det är kul att plugga ;)).

På gymfronten har jag börjat se lite annorlunda på min gymning. Jag har börjat förstå vikten av periodisering och ska nu därför börja med en period med mera högreps och mycket explosiva övningar. Det är ibland svårt att intala sig själv att plocka bort vikter från övningarna och köra lättare istället. Det tar emot i huvudet som bara vill att man ska lyfta tyngre. Då är det bra att ställa sig lite utanför och försöka se hela bilden. Dit du vill komma senare. Att komma dit så fort som möjligt innebär inte så snabbt som möjligt. Man måste våga stanna upp och låta saker ta sin tid. Visst att man ska köra på och kämpa så mycket det går, men ibland behöver du lyssna på kroppen och i mitt fall då dra ner på vikterna och höja repsen. Maxvikterna kommer sen, de försvinner inte utan väntar på dig ;)

Konditionsträning har nu kommit igång igen för min del. Blir nu hockey 3 dagar i veckan vilket innebär att jag inte behöver ha lika mycket ångest över mitt uppehåll med springningen. Jag ska böraj springa igen men jag låter kroppen säga till när det är dax. Skridskoåkningen får stå för konditionen så länge. Det är sjukt jobbigt att komma igång efter sommaruppehållet trots att jag har kört mycket kondition under sommaren. Det är helt andra muskler som jobbar vid skridskoåkningen vilket gör att hur mycket kondition du än kör så kommer de första passen kännas som ett rent helvete. 

Skickar med lite bilder från dagens frivändningar. Jag tycker jag ser hyfsat stark ut på bilderna i alla fall, man får bra blodådrar när man tar bilder mitt i övningen ;)

//Leopold

Läs hela inlägget »

Idag blev det en mellan dag på gymmet med lite lätta axlar och bröst/armar. Måste variera in lite lättare dagar om min kropp ska hålla för att gymma varje dag ;)

Dessa dagar brukar jag också fokusera på rörlighet/stretching. Stretchingens vara eller icke vara har varit omdiskuterat på senaste tiden, inte minst inom mitt yrke. 

Det lättaste sättet att se på stretching om du frågar mig är att ställa sig frågan varför gör du det. Behöver du bli mera rörlig? Har du ont? Bara för att det ska göras? Anledningen att stretching har blivit omdiskuterade är att det är svårt att bevisa att det egentligen ger någon effekt på rörlighet. Inom medicinen handlar det om att kunna ta fram studier som visar att metoderna vi använder faktiskt fungerar mot det de ska. Om man tänker sig att man ska genomföra en studie på stretching så borde man ju bara kunna ta en population med människor och sen se på dem över tid och registrera om det blivit rörligare med stretching. Eller hur? Men så enkelt är det inte. Även om vi skulle få fram att de har blivit rörligare så måste vi tänka på möjliga mätfel (vad mäter vi), varför har de fått störe rörelseomfång och liknande. Beror det på att muskeln har blivit längre eller är det leden som har påverkats? Ni förstår listan kan göras lång. Därför är det svårt att utärdera just stretching utifrån ett medicinskt perspektiv.

Åter till frågorna. Jag anser att om du tex vill kunna utföra en frontböj i djupt läge utan problem så måste du så klart ha rörligheten för det. Det åstakommer vi då lättast genom att du dels gör frontböjen tills ditt djupaste läge samt att du jobbar med den rörligheten som brister (fötter, höfter, hamstrings). För att då kunna jobba med rörligheten är just rörlighetsträning/stretching ett väldigt bra sätt. Så i detta fall anser jag att stretching passar bra. 

Har du istället ont och vi kommer fram till att det beror på inskränkt rörlighet så anser jag att rörlighetsträning och stretching ,blandat med lite annat, är det bästa här också. 

Tittar vi istället på idrott så har jag bla sett att det diskuteras om tex anledningen att fotbollsspelare är strama i hamstrings beror på att det skyddar deras korsband. En stram muskel skyddar leden mer än vad en rörlig gör. Tänk dig muskeln som ett snöre. Ett kortare snöre tar emot fortare än vad ett längre snöre gör. Detta gör att när fotbollspelarens knä utsätts för våld den inte kan kontrollera så kommer hamstringen stoppa rörelsen tidigare än vad den annars skulle gjort (så låter teorin i alla fall). Tittar man på min sport hockey så diskuteras det istället att en kort höftböjare gör att du kommer åka fortare. Om du istället tänker dig muskeln som en gummisnodd. Gummisnodden sitter i höften. Vid varje skär vi tar kastar vi benen bakåt. Då kommer gummisnodden då töjas ut och skickar tillbaka våra ben. Detta skulle då betyda att en slappare gummisnodd tappar i denna förmåga då den inte tar emot lika fort.

På det spåret förs det också diskutioner om att en rörligare muskel inte är lika explosiv, utan att om du vill bli explosiv är det bättre att ha en stramare muskel. I alla dessa fall ovan skulle det då betyda att en rörligare muskel skull minska muskelns effekt och i vissa fall vara skadligt för idrottaren

Det jag vill få fram är att det är viktigt att analysera varför just du ska stretcha. Vad är ditt mål med stretching/rörligheten. Det anser jag vara det viktigaste när du väljer om du ska stretcha eller ej

Min stretching som jag gör för att komma i bättre position vid benböjar består blandat av övningar nedan

Skräddan (insida och rörlighet i höften)

Stretchar rumpan

Höftböjaren. Denna brukar jag också köra ut i spagat om jag verkligen vill pusha rörligheten

Baksida. Går lika bra att göra i sittande

Tittar vi då på normal svensson så har de flesta av oss antingen stilla sittande jobb är "tunga" jobb. Därför, om du har smärta eller känner dig hindrad av din orörlighet, tycker jag att du i alla fall ska börja med att prova stretcha för att se om det kan hjälpa dig i vardagen. 

Så min slutgiltiga åsikt om stretching vara eller inte vara blir....... kanske, beror på individen

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, stretchning

Idag blev ett snabbt pass på gymmet då andra saker krävde min uppmärksamhet under dagen. Både matte och vidare utveckling av mitt företag (online PT), krävde min uppmärksamhet. 

På gymmet blev det frivändningar och lite benböj. Ligger fortfarande på högreps och c:a 70-80 % i alla övningar, så det är rätt skönt att gymma just nu. Högrepsen brukar leda till överbelastning och liknande hos mig men har jag koll på belastningen och lyssnar på kroppen brukar jag kunna undvika det. Det är när man börjar igronera smärtan och bara köra på som det brukar skita sig. Lyssna på kroppen

Igår blev det lite gymnastik igen på gymmet. Detta är oftast det som får flytta på sig först när jag får ont om tid, därför har det blivit lite mindre av det den senasate tiden. Jag älskar handstående och egentligen all gymnastik. Handstående började jag jobba med för c:a 4 år sedan och det är under senaste året det har blivit riktigt kul. När man väl har börjat få kontroll och kan stå stadigt så kan man börja göra mycket mera med handstående. Mitt senaste projekt är att lära mig komma upp från stillastående på golvet utan fart och upp på händerna. I bilderna nedan ser ni hur långt jag har kommit. Än så länge är det upp från krabbposition men målet är att kunna tippa över till handstående från vanligt stående

Eftersom det bara blev ett kort inlägg bjuder jag på flera bilder

 

// Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, handstående

Idag blev det ryck för hela slanten på gymmet. Har tidigare haft stora problem med mina axlar till och från i denna övning men idag kändes det bra. Har jobbat mycket med att få upp rörlighet och stabiliteten i axlarna vilket verkar som det börjar ge resultat. 

Axlarna är en väldigt utsatt led på gymmet och frågar man runt är min egen erfarenhet att väldigt många på gymmet har problem just från axlarna. 

Eftersom axel är en sådan rörligled i alla olika vinklara gör det att det är svårt att hitta exakt vad som är felet och därför är det väldigt svårt att säga något generellt om hur man ska behandla axlar. Om du har stora problem är det bättre att kontakta någon som kan ta reda på varför just du har ont i axlarna.

Det jag kör för att stärka axlarna är framförallt styrketräning av rygg för att få en bättre hållning i ryggen. Alltså tunga roddar i alla olika vinklar blandat med chins och annat kul. Rörlighetsmässigt jobbar jag mycket med att få ett helt smärtfritt rörelseomfång i axelns alla olika vinklar. Detta gör jag genom att stretcha bröst med hjälp av gummiband och jobba rörligheten i axlarna med en blandannat en pinne. 

Som sagt axlar är väldigt komplext och svårt att "fixa", men ett snabbt tips är att se över att du tränar lika mycket framsida (bröst) som rygg.



//Leopold

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, rehab

Visst är det kul när man har kört rehab en längre period. Det känns bra och då känner man att det är dags att prova igen. Första km känns bra, 2,3,4 också men direkt när jag börjar närma mig km 5 så vill inte hamstringen vara med längre. Den stramar till och gör ont. Då är det bara stanna, bita i det sura äpplet och inse att jag var för snabb tillbaka och det är bara att börja om igen, för 3:e gången. 

Enda sedan Stockholm marathon i våras har hamstringen strulat. Det började under marthon efter c: 3 mil när kroppen var lagom nedkyld och enrgin var totalt slut. Då börajde smärtorna komma smygandes och efter ett tag precis innan västerbron för andra gången så var båda hamstringen helt slut och ena framsidan ville inte heller vara med längre. Men på en marathon så stannar man inte utan fortsätter trots smärtor och energi brist. 

Det är det jag får sota för nu men i slutändan var det ändå värt det. Jag hade gjort om det igen ;)

Därför består min uppärmning ofta av tre övningar för att stärka hamstring som kallas:


The extender

The diver

The glider

Dessa är bra för just hamstringsskador då de går lätt att jobba i avlastat läge vilket gör att man kan jobba framförallt excentriskt vilket muskeln tycker om. Direkt i akut skedet ska hamstring vilas och man ska ta det lugnt. När det börjar kännas bättre kan du prova att gå kortare sträckor och försöka återfå ett så normalt gång och rörelsemönster som vanligt. Försök också upprätthålla så bra rörlighet som möjligt i hamstrings under denna period.

När du sedan känns ännu bättre så börja försiktigt med övningarna ovan. Känner du minsta känsla av smärta så avbryt övningen och gå tillbaka till ett läge du inte får ont av. 

När du väl kan göra dessa övningar utan smärta så kan du långsamt återgå till din vanliga träning igen, men det gäller fortfarande att träningen inte ska göra ont. Kännder du minsta smärta så avbryt och gå tillbaka till där det inte gör ont.

Åter till mina problem så får jag ta det lite lugnt med springningen och stegra den ännu mera långsamt än vad jag har gjort nu. Rehab är alltid lika kul.....

//Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, rehab, hamstring

Ja vart ska man börja någonstans...

Mitt namn är Fredrik Leopold och jag bor i Tyresö i Stockholm. Ända sedan jag var liten så har idrotten varit en stor del av mitt liv. Det började någonstans innan min 2 års dag när jag stog på ett par skridskor för första gången. Sedan dess har det varit flera olika idrotter som jag har hunnit med: fotboll, hockey, amerikansk fotboll, golf och en kort tid körde jag gokart.

På grund av allt detta så kändes valet av högskoleutbildning ganska givet när det var dags. Jag har ju hållit på med träning hela mitt liv och det är det jag kan bästa så då kan jag lika gärna jobba med det. Med det i tanken blev det 3 år på Karolinska Institutet som slutade med en Fysioterapi examen. Han också med två massage utbildningar och PT utbildning på de 3 åren.

Eftersom min största anledning att jag gick utbildningen var att få jobba mot idrott så tröttnade jag ganska snabbt på att jobba på vårdcentral och valde därför att starta eget där jag har större möjligheter att jobba mot det jag verkligen vill. 

Direkt efter KI blev det 1 år vid Linne Universitet där jag skev min master uppsats inom idrottsmedicin. Länk: (http://lnu.divaportal.org/smash/record.jsf;jsessionid=cRRRFnGVpRErrdm4e8CL6CM_NPTR8GxNrsoS6_3E.diva2-search1?pid=diva2%3A816785&dswid=4787. Kortfattat handlade det om skaderegistrering inom junior ishockeyn. Samtidigt som detta gjorde jag ett halvår på GIH där jag läste idrottspsykologi. Allt detta är för att skaffa mig mera kompentes inom idrottsområdet

Eftersom jag är en person som älskar att plugga så har det också hunnit bli ekonomikurser och snart ett helt år på komvux med diverse kurser.

Om jag istället fokuserar på träningen så ligger mitt fokus just nu på olympiska lyft blandat med gymnastik och långdistans träning. Utöver detta så spelar jag hockey i div 3 i Stockholm för tillfället. Inom hockey har jag som högst spelat i A-junior elite och senior division 2. Träning är en väldigt stor del av mitt liv och jag tränar någonstans mellan 1 och 4 timmar om dagen beroende på upplägg. Eftersom tävling är sjuk kul så har det hunnit bli Stockholm marathon, midnattsloppet x 3, superior race x 2 och tough wiking. Tränar inför lopp tycker jag underlättar vid träning då det blir mycket tydliga mål att jobba emot. 

Det var den korta versionen av mitt liv hit tills ;). Jag kommer fortsätta skriva om träningen och allt annat som kan tänkas ploppa upp i huvudet. 

Men nu dags för träning :)

Ha det bäst

/Leopold

Läs hela inlägget »
Etiketter: intro, träning